hej igen
Galet! När jag raderade min blogg för typ hundra år sen så sades det på sidan att allt jag skrivit skulle försvinna och aldrig någonsin hitta hem osv.. Förvånad blev jag nu när jag ville skapa en ny blogg och denna fanns kvar! Kul iofs, för jag raderade bloggen av ren impulsivitet och har ångrat att allt jag skrev försvann.. Tji fick jag, det finns kvar!
Självömkan
Idag är en sån dag då mitt liv bara känns tråkigt och tomt. Inte tomt just idag, men som att det aldrig har funnits någonting i det. Jag vet innerst inne att det är skitsnack, men jag måste tänka aktivt att det inte stämmer för att känslan inte ska ta överhanden. Ni vet en sån dag då alla andras liv verkar bättre, mer spännande, händelserikt. Som att alla andra har intressanta historier att berätta, erfarenheter som fått dom att växa, och jag har bara några tragiska minnen att dela med mig av. Det känns så idag, jag vaknade med den känslan. Det händer sällan, mer sällan nu än förr, men det kan verkligen ta mig en hel dag att resa mig ur "tycka synd om Yasse träsket". Så då tänkte jag såhär, att det måste vara många andra som vaknar och känner såhär. Med denna tråkiga känsla av att inte ha presterat, kommit nånstans men fortfarande inte vet vad dom skulle kunnat gjort annorlunda. Så då delar jag med mig till er. För man lever sitt eget liv, inte andras och man ser bara alla aspekter av sitt eget liv, inte andras. Så jag tar hundarna och ger mig ut på en lång promenad. Det brukar få känslan att lätta. Sen slänger jag ut mina känslor på bloggen och hoppas att lite negativ energi rinner ur mig. För mitt liv svänger, har alltid gjort, och imorgon när jag vaknar kanske jag svävar på moln.
Jävla gris program!
Jag är numera äcklad av karlar! Såg det där programmet "sol bad fest nått, med föräldrar." Vet inte riktigt vad det heter men det handlar iallafall om ungdommar som reser utomlands och deras föräldrar spionerar på dom. Fy faaaan asså vilka jävla sviniga killar! Vilka grisar! Det är ju skandalöst! Dom bara snacka om att supa och knulla horor! Asså ärligt, jag kunde väll tänka mig att unga killar var lite grova men kom igen! Och har man en gång haft det synsättet så sitter det nog i. Och tjejerna dom följde höll sig fan i skinnet. Dom flörta och drack rätt rejält men fan inge snack om att knulla horor eller liknande. Varför är det fortfarande så att pojkar ser ner på tjejer och tjejerna håller sig i skinnet? Har pojkarna fortfarande inte fattat att dom inte är i överläge 2011? Tjejer kan försörja sig själva numera, skaffa barn på egen hand och t.o.m. köpa snoppar i en affär, så killar, tagga ner, ni är snart överflödiga. För om ni tänker så om kvinnor så är den sista anledningen (att ha kärlek i sitt liv) inte ens en anledning. Vad ska ni göra då? När tjejer fattar att ni bara är en krydda i vardagen och inte ett måste på nått sätt? Nej herregud, fruktansvärt, hemskt och riktigt skrämmande. Att säga en sån sak utan att skämmas, att stå för det framför sin mamma det är fan sjukt. Jävla snorungar. Hade jag träffat dom små skit killarna ute en kväll hade jag käkat upp dom och spottat ut deras ego på dansgolvet. Jag hade skrattat när dom gick hem gråtande med nerpissade byxor. Fy faaan! För jag är INTE en tjej som håller mig i skinnet, faller för falska intentioner. Jag skulle knäcka en sån liten skit utan att blinka. Överflödiga små snoppdjur, that´s what you are to me!
Rihanna är KUNG!
Rihanna är KUNG!Stora små problem...
Aj! Ja men sånt är livet. Jag vet inte hur jag ska börja att reda ut mina tankar för jag har förvirrat mig själv. Eller har jag blivit förvirrad av andra? Jag vet inte, förvirrande! Jag vet bara att jag inte orkar att analysera och fundera mer över detta för jag kommer ingen vart. Men som alla som känner mig redan vet, så har jag grymt svårt att släppa saker, situationer och människor. Detta kommer ta ett tag men det kommer att lösa sig. Får bara låta det va. Måste sluta såra mig själv genom andra.. det sätter sina spår..
Du du du du
Åh åh, det blev så himla bra i helgen! Som jag trodde och hoppades! Fredagen stod för en massa stoj. Vin i tanto, ljungrens och fester hos kompisar. Mycket trevligt. I lördags var det utefest! Så sjukt najs. Musiken dödade och jag dansade nästan sönder mina knän. Haft ont sen dess men det var det värt! Åh vad härligt, mysigt, fint fint det vart denna helg. Alltid lika trist när vardagen kommer =( Men man kan inte ha kul hela tiden. Denna helg kommer jag att leva på länge. Känner mig upprymd och taggad inför nästa gång. Jobbar ju helgen denna vecka, men helgen efter det så är jag ledig igen.
På onsdag ska jag antagligen på spelning på Kolingsborg. Ser fram emot det med. Jobbar ju dock till tio den kvällen men det ska inte vara några problem. Det är härligt när det känns som att livet ger dej en öppning <3<3<3
Rastlös tidig morgon
Det är Fredag och klockan är runt nio på morgonen. Jag har varit uppe sen sju typ. Första dagen på min fem dagars ledighet och jag vaknar sju, haha! Iofs så är det helt rätt. Med tanke på att jag jobbar kvällar så är sovmorgnar vanligare än tidiga morgnar. Har dammsugit, håller på att tvätta, ringt och väckt min morgontrötta bästa syster och nu, efter två koppar kaffe, kände jag att jag behövde ha någonting mer att göra. Så därav ett meningslöst blogginlägg ;)
'
'
Idag tänkte jag hänga i Tanto, dricka vin och äta sockerkaka. Jag låg och tänkte på det i sängen. Att jag skulle baka en sockerkaka med jordgubbar i och tempererad choklad som täcke. Tror det kommer bli grymt gott. Jag är ju inte så mycket för sötsaker egentligen, men jag tänkte ta med den till Tanto så kan mina vänner få äta =) Det är kul att baka bara.
'
'
Hoppas på att denna helg kommer bli grym. Jag är så sjukt taggad på att bara flänga runt hela helgen och göra vad som än faller mig in. Det är ju en massa roliga saker som händer så jag får se vart jag hamnar. Har iallafall städat och gjort fint här hemma vilket kan kännas väldigt bra när man kommer hem efter en helkväll. Så jäkla skönt att bara slänga sig i en ren säng med rena sängkläder och sooooova ut. Haha jag pratar redan om att sova fast helgen inte ens börjat.
'
'
Aaaahh jag lyckas inte att lägga upp en video jag vill att ni ska se. Störigt, men det är en låt som beskriver mina förväntningar för helgen iallafall. Får klura på hur jag ska få upp den. Tills dess.. All min kärlek till er jag älskar, alla som förtjänar det och alla som inte gör det men skulle må bra av lite love!
Musik är luften jag andas
Musik, sol, familj, vänner, kärlek! Vad skulle jag göra utan er alla? Älskar er till döds!
<3
Ett bra jobb, najs lägenhet, pengar, tid!
<3
Materiella ting, ytligt bekanta, status, feta fester...
<3
Det räcker med den första raden, allt annat är begäret i oss som aldrig får nog.
Är det någon som reagerat på den nya Nelly reklamen??
Låg i soffan hos min fina vän Emma igår och glodde lite teve. Kommer ju aldrig någonting bra, men jag är så trött på att leta efter annat att kolla på via internet osv så ibland får det bli teve.
Asså jag blir fan förundrad vilket skit vi matas med! Ju värre läget ser ut i världen, desto mer skit visar media för oss för att fördumma oss, få oss intresserade av vem som pippar vem i nått jävla hus eller vem som förnedras mest på nån tävling. Sänker alkohol skatten, ger fler tillstånd och sänker vår tankeverksamhet genom lösaktigt, patetiskt skit. Vi tackar å tar emot, tittar åt det hållet dom vill så kan dom sköta skiten bakom kulisserna. Aja nu snöade jag in på nått annat.
Iallafall.. till ämnet! Jag har en åkomma, jag analyserar alltid reklamer. Jag kan lixom inte bara skita i det utan jag lyssnar på alla hypnotiska ljud som ska få oss att känna en viss känsla inför det dom visar. Jag tittar på miner, känslor dom vill förmedla typ du kommer må såhär bra av denna tröja, du kommer garanterat på den där killen du alltid velat ha ifall du har den här goda parfymen etc. I klädaffärer pumpas dansmusik som ska skeva ur våra sinnen och ta oss till ett galet köpstadie som vi bittert får ångra sen eftersom vi inte har råd att gå ut å dansa i våra nya kläder.. (snöa bort igen, oops!)
I Nelly reklamen "viskar" en förförisk röst "passion for fashion, I´m addicted I suppose"... Sen visas massa snygga kläder, tjejer, och i och med att hon "erkänner" sitt köpberoende så är det ok. Det är lite coolt på nått vis. Jag tror faktiskt att en hel del unga damer med grova köpmissbruk tröstas av den här reklamen. Tycker att vadå, det är ju ett exclusivt beroende. Jag är eliten, jag är snygg och inte en sunkig missbrukare. Jo, tänk sig för det är du. Och köpmissbruket ökar ständigt i Sverige pga att vi får högre krav på att vara vackra och lyckade. Fattar ni inte? Detta är ju helt sjukt. Hur fan har dom lyckats lura oss till den grad att det är sexigare att vara en sk. shoppoholic än att tänka och utmana deras skitsnack?? A jag skiter iallafall i vad fan Nelly försöker sälja till mig. Jag drar ut i solen med mina trasiga jeans och tittar på folk. Stressade, lurade, smarta, strävande, dekadenta, fina, fula, lyckliga, ledsna. Alla. Jag älskar er!
Håll hårt i pengarna
Det här är mitt motivationsinlägg! Dessa bilder ska få mig att inte handla ett skit mer än jag precis behöver. Inga fester, inga nya kläder, ingen utemat, NADA! Jag ska ska ska till Ozora. Måste spara pengar! Och nästa gång jag sitter och funderar på att ta taxi till stan till nån jävla fest, då surfar jag in här och drömmer mig framåt!
Ozora 2011, vi ses snart!!
April nångång
Jag sa ju det. Igår var bara en dålig dag =) Känns bättre nu. Kändes bättre när jag vaknade. Imorrn är sista jobb dagen för denna vecka, sen blir det förhoppningsvis festligheter. Måste bara bli frisk för huvudet bankar som fan och så är jag helt snurrig typ.
Last weekend =)
En uppdatering av läget då.. Har bott själv nu i ca 2 å1/2 vecka. Kan inte påstå att jag vant mig. Tänker fortfarande på att jag är själv varje dag. Det känns dock inte lika tungt. Ibland är det ledsamt, ibland konstaterar jag bara faktumet, ensam, ensamhet. (Saknar dej vännen) Jag tror visserligen inte att jag är konstruerad för det här med ensamhet. Det suger kamel. Men ibland är det så. Folk säger till mig att det är viktigt att lära sig vara ensam. Varför är det det? Jag fattar inte riktigt =/ Det viktiga är väll i sånna fall att man ska lära sig att hellre vara ensam än att vara i sällskap där det inte funkar. Men ensam i sig tycker jag bara känns sorgligt på nått sätt. Bla bla blaa...
På fredag blir det Acid syndrome ifall jag mår bättre. Eller det blir det i vilket fall som. Bara trycka i sig nässpray, panodil och hoppas på det bästa =P
Annars ingenting.. Jo, jag har märkt att jag fått en del nya läsare. Det känns jätte kul. Tack så mycket för visat intresse :D
Puss på er alla <3
Last weekend =)Kassa dagar ger huvudvärk =/
Ibland när jag har en dålig dag så är det svårt att känna att det faktiskt bara är en dålig dag. Jag blandar lixom in hela mitt liv i det som att det är ett dåligt liv.. Fattar ni? Det är svårt att förklara men om jag säger såhär. En dålig dag kan alla ha. Det kan bero på att man är trött (som jag idag), eller lite krasslig (som idag). Det kan vara att vädret är tradigt och påverkar humöret. Vissa kan skaka av sig känslan och tänka att det blir bättre imorrn. Det kan jag också göra ibland, men ganska ofta så har jag svårt för det. Jag känner det som att allt är kasst istället.
Jag mår såhär för livet är så jävla kasst, människor är falska, jag stampar på samma ställe, det regnar ALLTID när jag ska ha uterundan på jobb!!
Sen vaknar jag nästa dag och så har det gått över, för det var just bara en dålig dag.
Men hela den dagen ska jag gå runt och klanka ner på allt som har med min tillvaro att göra. Det är rätt jobbigt, och om jag då agerat på mina negativa tankar och snäst av någon eller skitit i att göra nått jag skulle göra, så blir det svårare att vakna och det har gått över. Det lixom lämnar spår.
Varför måste man då ha dåliga dagar? Är det för att man ska uppskatta när man har bra dagar? Kan det inte räcka med vanliga och bra dagar som kontrast?
Men idag så vet jag varför jag har en dålig dag. Jag är sjukt trött för jag kan inte sova, jag är sjuk, jag är pank och absolut ingen lust att jobba imorrn!
Den här dåliga dagen innebär för mig att jag är sur på dej, lite besviken på dej, ont i magen för jag vet inte hur det ska gå ihop ekonomiskt och sen lite irriterad på nästan alla. Jag vill skrika och hävda mig och strunta i att jobba imorrn.
Det jag SKA göra är att lägga mig nu, mysa med hunden, sluta försöka ha ihjäl er i mina tankar och förhoppningsvis känna mig mer peppad för jobbet imorrn. Kram och godnatt
Hjärta = smärta?
Du ser inte det jag ser.. eller så ser inte jag det du ser. Oavsett så ser vi inte samma sak. Vi tittar inte ens åt samma håll. Därför missar vi allt vackert vi inte borde ha missat. Och så kommer vi bara minnas det vi tittade på när vi vände blickarna åt fel håll. Älskar dej alltid tills jag inte gör det längre. So long my friend
Så jävla medelmåtta
Ibland när man är ledsen så finns det ingenting någon kan säga för att det ska kännas bättre. Så är det med mig iallafall. Jag kan uttrycka mina känslor för någon, t.ex. min syster för att sedan bara bli arg över hennes respons, hennes sätt att trösta, allt hon säger.
Ibland kanske det är bäst att inte prata med någon alls pga av den klassiska känslan "ingen förstår mig". Men om man håller allt inom sig och går runt och surar så känns det ju bara kasst iallafall.
Problemet just nu, som jag säkert delar med många andra, är känslan av att jag inte presterat någonting i mitt liv. Jag har ingen utbildning, inga häftiga meriter och inga talanger/egenskaper att stoltsera med ALLS. Jag är så jävla medelmåtta som man kan bli, inte ens speciellt snygg.
När jag säger detta till folk i min omgivning är det givna svaret "men du är ju bara 24 år, du har all tid i världen att prestera det du vill." Mitt svar till det är att det inte alls är så lätt. Vadå, tänk t.ex. på alla grabbar som spelar fotboll i hopp om att bli proffs. Dom ägnar hela sin ungdom åt att jaga sin dröm men inser nånstanns i 20 års åldern att det aldrig kommer att bli så. Dom skaffar sig ett dagjobb, spelar korpfotboll med kompisarna som delar deras krossade drömmar och skaffar sig ett favoritlag. Sen sitter dom framför teven med några öl på bordet och skrålar om feldömningar och påstår att DOM vunnit en match om det laget dom hejade på vann nån titel. Så NEJ alla blir inte det dom vill bli, dom lyckas inte bli den dom drömt om att bli utan blir lite bittra istället, halvnöjda, medelmåttor. Vad säger att jag kommer att lyckas då? Jag som inte ens HAR en dröm. Att dom som står mig närmst tror på mig? Nej det känns fint, men det är absolut ingen garanti.
Men jag kommer att fortsätta att skicka bittra sms till min syster och koka när jag får hennes glättiga svar, för nånstanns tror jag att det är bättre att bryta mina negativa tankebanor och argumentera mot min syster än att fortsätta intala sig själv att man aldrig kommer att lyckas.
Ibland kanske det är bäst att inte prata med någon alls pga av den klassiska känslan "ingen förstår mig". Men om man håller allt inom sig och går runt och surar så känns det ju bara kasst iallafall.
Problemet just nu, som jag säkert delar med många andra, är känslan av att jag inte presterat någonting i mitt liv. Jag har ingen utbildning, inga häftiga meriter och inga talanger/egenskaper att stoltsera med ALLS. Jag är så jävla medelmåtta som man kan bli, inte ens speciellt snygg.
När jag säger detta till folk i min omgivning är det givna svaret "men du är ju bara 24 år, du har all tid i världen att prestera det du vill." Mitt svar till det är att det inte alls är så lätt. Vadå, tänk t.ex. på alla grabbar som spelar fotboll i hopp om att bli proffs. Dom ägnar hela sin ungdom åt att jaga sin dröm men inser nånstanns i 20 års åldern att det aldrig kommer att bli så. Dom skaffar sig ett dagjobb, spelar korpfotboll med kompisarna som delar deras krossade drömmar och skaffar sig ett favoritlag. Sen sitter dom framför teven med några öl på bordet och skrålar om feldömningar och påstår att DOM vunnit en match om det laget dom hejade på vann nån titel. Så NEJ alla blir inte det dom vill bli, dom lyckas inte bli den dom drömt om att bli utan blir lite bittra istället, halvnöjda, medelmåttor. Vad säger att jag kommer att lyckas då? Jag som inte ens HAR en dröm. Att dom som står mig närmst tror på mig? Nej det känns fint, men det är absolut ingen garanti.
Men jag kommer att fortsätta att skicka bittra sms till min syster och koka när jag får hennes glättiga svar, för nånstanns tror jag att det är bättre att bryta mina negativa tankebanor och argumentera mot min syster än att fortsätta intala sig själv att man aldrig kommer att lyckas.
Jobbigt ämne
Det här är nog det fjärde försöket till ett inlägg. Jag har börjat skriva flera gånger men sedan raderat det och stängt ner datorn. Dels beror det på ämnena jag börjat skriva om och dels för att jag inte kunnat formulera mig på rätt sätt. Det är så mycket som händer just nu så tankarna bara far runt, likaså känslorna. När detta händer så får jag svårt att hålla mig i styr. Jag blir arg och kanske uttrycker mig på olämpligt vis, eller stötande.
Nu ska jag iallafall försöka att ta ett ämne i taget tills jag tömmt ut allt och förhoppningsvis känner mig några kilo lättare.
Det är väll passande att börja med rasismen i Sverige eftersom hela min dag igår blev förstörd pga detta.
För dom som inte vet så arbetar jag som undersköterska i hemtjänsten. De flesta gamla jag tar hand om, med hela mitt hjärta, är givetvis svenskar eftersom invandrare för det första tar hand om sina egna gamla och så är det inte jätte många med invandrar bakgrund som kommit upp i de åldrarna än. Till skillnad från våra gamlas härkomst så är mina arbetskamrater, inklusive jag, "utlänningar". Inom hemtjänst är vi absolut majoritet. Jag älskar det. Vi har alla olika härkomster, språk, olika mat på luncherna, det är kick ass! Vi är väldigt integrerade och ett bra team. Inga problem med svenskarna, alla kommer överenns.
Anledningen till att jag tar upp detta är för att bygga en grund för det jag ska förklara som är så svårt.
När jag kom till en av mina favorit tanter igår så hade hon fixat mat själv så vi satte oss och fikade och tittade lite på teve. Det var nyheter. Först får vi höra om allt hemskt som händer i världen, allt som bubblar under ytan, men det blir nästa inlägg. Sen kommer äckliga jävla Jimmie Åkessons fejs upp i rutan och det drar ihopa sig i min mage. Jag reser mig upp och frågar ***** om hon vill ha lite till kaffe. Hon säger nej och jag sätter mig ner igen. Det tas upp om den falska anklagelsen att några flykting barn ska ha grupp våldtagit några svenska flickor på Husby badet. Jag vet inte om ni läst eller hört om detta men saken var den att några flykting ungar hade tafsat på några tjejer på badet. Nån jävla tidning hade skrivit att det var gruppvåldtäckt och SD hade hakat på detta och hänvisat till denna artikel och anklagat andra svenska medier för att mörka händelsen. Detta resulterade i att NU (nordisk ungdom) hade demonstrerat utanför en flyktingförläggning och kastat ägg mot huset.
För det första! Våldtäkt är en jävligt grov anklagelse! Hur fan kan man säga så om någon annan. I så fall har jag blivit våldtagen av minst ett tjugotal svenska snubbar, och antagligen kommer bli våldtagen av 20 till. Ungdommar tafsar, så ere bara. Det är inte ok, men det är inte våldtäkt. Dom hade strukit flickan på ryggen och över rumpan! Jag har fått händer under kjolen, på underlivet och sedan blivit slagen när jag sagt ifrån. Av SVENSKAR! Men jag har inte gått och sagt att jag blivit våldtagen. Att SD sedan inte vill ta sitt ansvar för den felaktiga informationen är ennu värre! CP Jimmie sitter och säger att vadå ska jag gå till första hands källan osv.. JA det ska du ditt miffo, du är politiker, det är ditt ansvar! Sen tar de avstånd från demonstrationerna. Yeah right, detta är precis vad dom vill. Att med fabricerade historier blåsa liv i elden och uppvigla till hatiska brott. Fatta att dessa BARN kommer ifrån krig, misär och söker skydd här i Sverige. Här fortsätter hatet, förföljelsen, glåporden, diskrimineringen. Men vi ska vara tacksamma! Tacksamma för vad?? Jag blir så jävla lack!
Så sitter jag och **** där då och tittar på skiten. Jag blir röd men vill inget säga. Vi tittar på varandra, ingen tycks kunna bryta isen. Jag reser mig sedan och tackar för kaffet och säger att vi ses igen. Hon tittar på mig och säger att det där är inget att bry sig om. Hon menar så väl att jag blir tårögd, men jo, det är nått att bry sig om. Jag vill inte ens vara kvar på jobbet den dagen. Jag kommer tillbaka till vår lokal och tittar på mina kollegor som jobbar med att torka rumpor på gamla svenska pensionärer till en mini lön och undrar va fan vi gör här egentligen. Vi är ju bara blattar. Kalla oss våldtäkts män, snyltare, parasiter, tjuvar. Skjut mot oss i Malmö, kasta ägg på våra bon, kolla konstigt på oss på tåget och dra blatte skämt. Säg sen ja men jag menar inte alla invandrare, bara dom som kommer hit för att leva på våra skattepengar. Dom du inte känner, dom du inte vet nått om. Klappa dig på axeln och var glad för att du är infödd svensk och åk sen och knulla och sup helt utan respekt för kulturen, i en muslimsk semesterort. Dra åt helvete, jag går till jobbet nu och fortsätter att ta hand om din svenska mormor!
Ni kan aldrig förstå hur det känns att vara blatte i Sverige idag. Vissa dagar vill jag inte ens gå upp på morgonen. Och jag känner ibland bara för att dra mig undan alla svenskar. Men sen träffar jag en människa som **** som trotts sin höga ålder och förhållandevis lilla erfarénhet av invandrare har struntat i allt nonsens. Jag hoppas att jag ska till henne ikväll igen <3
Nu ska jag iallafall försöka att ta ett ämne i taget tills jag tömmt ut allt och förhoppningsvis känner mig några kilo lättare.
Det är väll passande att börja med rasismen i Sverige eftersom hela min dag igår blev förstörd pga detta.
För dom som inte vet så arbetar jag som undersköterska i hemtjänsten. De flesta gamla jag tar hand om, med hela mitt hjärta, är givetvis svenskar eftersom invandrare för det första tar hand om sina egna gamla och så är det inte jätte många med invandrar bakgrund som kommit upp i de åldrarna än. Till skillnad från våra gamlas härkomst så är mina arbetskamrater, inklusive jag, "utlänningar". Inom hemtjänst är vi absolut majoritet. Jag älskar det. Vi har alla olika härkomster, språk, olika mat på luncherna, det är kick ass! Vi är väldigt integrerade och ett bra team. Inga problem med svenskarna, alla kommer överenns.
Anledningen till att jag tar upp detta är för att bygga en grund för det jag ska förklara som är så svårt.
När jag kom till en av mina favorit tanter igår så hade hon fixat mat själv så vi satte oss och fikade och tittade lite på teve. Det var nyheter. Först får vi höra om allt hemskt som händer i världen, allt som bubblar under ytan, men det blir nästa inlägg. Sen kommer äckliga jävla Jimmie Åkessons fejs upp i rutan och det drar ihopa sig i min mage. Jag reser mig upp och frågar ***** om hon vill ha lite till kaffe. Hon säger nej och jag sätter mig ner igen. Det tas upp om den falska anklagelsen att några flykting barn ska ha grupp våldtagit några svenska flickor på Husby badet. Jag vet inte om ni läst eller hört om detta men saken var den att några flykting ungar hade tafsat på några tjejer på badet. Nån jävla tidning hade skrivit att det var gruppvåldtäckt och SD hade hakat på detta och hänvisat till denna artikel och anklagat andra svenska medier för att mörka händelsen. Detta resulterade i att NU (nordisk ungdom) hade demonstrerat utanför en flyktingförläggning och kastat ägg mot huset.
För det första! Våldtäkt är en jävligt grov anklagelse! Hur fan kan man säga så om någon annan. I så fall har jag blivit våldtagen av minst ett tjugotal svenska snubbar, och antagligen kommer bli våldtagen av 20 till. Ungdommar tafsar, så ere bara. Det är inte ok, men det är inte våldtäkt. Dom hade strukit flickan på ryggen och över rumpan! Jag har fått händer under kjolen, på underlivet och sedan blivit slagen när jag sagt ifrån. Av SVENSKAR! Men jag har inte gått och sagt att jag blivit våldtagen. Att SD sedan inte vill ta sitt ansvar för den felaktiga informationen är ennu värre! CP Jimmie sitter och säger att vadå ska jag gå till första hands källan osv.. JA det ska du ditt miffo, du är politiker, det är ditt ansvar! Sen tar de avstånd från demonstrationerna. Yeah right, detta är precis vad dom vill. Att med fabricerade historier blåsa liv i elden och uppvigla till hatiska brott. Fatta att dessa BARN kommer ifrån krig, misär och söker skydd här i Sverige. Här fortsätter hatet, förföljelsen, glåporden, diskrimineringen. Men vi ska vara tacksamma! Tacksamma för vad?? Jag blir så jävla lack!
Så sitter jag och **** där då och tittar på skiten. Jag blir röd men vill inget säga. Vi tittar på varandra, ingen tycks kunna bryta isen. Jag reser mig sedan och tackar för kaffet och säger att vi ses igen. Hon tittar på mig och säger att det där är inget att bry sig om. Hon menar så väl att jag blir tårögd, men jo, det är nått att bry sig om. Jag vill inte ens vara kvar på jobbet den dagen. Jag kommer tillbaka till vår lokal och tittar på mina kollegor som jobbar med att torka rumpor på gamla svenska pensionärer till en mini lön och undrar va fan vi gör här egentligen. Vi är ju bara blattar. Kalla oss våldtäkts män, snyltare, parasiter, tjuvar. Skjut mot oss i Malmö, kasta ägg på våra bon, kolla konstigt på oss på tåget och dra blatte skämt. Säg sen ja men jag menar inte alla invandrare, bara dom som kommer hit för att leva på våra skattepengar. Dom du inte känner, dom du inte vet nått om. Klappa dig på axeln och var glad för att du är infödd svensk och åk sen och knulla och sup helt utan respekt för kulturen, i en muslimsk semesterort. Dra åt helvete, jag går till jobbet nu och fortsätter att ta hand om din svenska mormor!
Ni kan aldrig förstå hur det känns att vara blatte i Sverige idag. Vissa dagar vill jag inte ens gå upp på morgonen. Och jag känner ibland bara för att dra mig undan alla svenskar. Men sen träffar jag en människa som **** som trotts sin höga ålder och förhållandevis lilla erfarénhet av invandrare har struntat i allt nonsens. Jag hoppas att jag ska till henne ikväll igen <3
Snack
Ja nu var det ju ett tag sen jag skrev någonting här. Tänkt att jag ska göra det flera gånger men det har inte blivit av. Det händer inte så jätte mycket just nu. Jobbar, nätshoppar, tränar hundar.
Visst, det har ju hänt en ganska stor sak men det är ingenting jag vill skriva om här. För det första för att jag inte vet hur det kommer att utvecklas och för att det är känsligt.
Min kära vän Sabina messade mig här om dagen och uppmande mig till att skriva ett inlägg. Jag skrev att jag inte hade någonting att skriva om och hon sa att jag iallafall har politiska åsikter. Det har jag, verkligen. Så skrev jag då ett inlägg och hjärtat bara bultade medan jag skrev. Ringde sen och läste upp det till min syster som ville redigera det och sedan försöka få texten publicerad. Av den anledningen har jag inte lagt upp det här. Men ifall ingen nappar kommer inlägget att läggas upp. Funderar dock på att starta en till blogg. En blogg som handlar om mina åsikter och inte så mycket vardags uppdateringar. Jag har ju även min hundblogg (JagochDolce.blogg.se) för att separera ämnen lite gran. På så sätt kan jag skona folk från mina aggro politiska känslor, och från mitt hundprat. Och om någon är mindre intresserad av mitt vardagssnack kan dom kolla in de andra. Jag ska fundera på detta lite till dock.
Jaja annars rullar det väll bara på. Våren kommer och alla snackar väder. I slutet av månaden kommer min kära Tove till Sthlm och hälsar på. Sen åker jag ner till Hbg i mitten av April och firar Sabina fina i efterskott som blir hela 25 år =O Woow vad stora vi e allihopa ;)
Trevlig heeeelg puss
