Jag är en sån "sucker" för "bad boys"
Nu är det Mickey Avalon som gäller. Givetvis på en tredje plats efter Pete och Julian Casablancas (Casablancas kan man kanske inte kalla bad boy längre, men han är en grym musiker, galet het och mitt först objekt för mitt groupie hjärta). Jag vet inte vad det är som gör det egentligen.. Jag blir bara kär i alla "halv sunkiga rockstjärnor". För den delen är jag lite små kär i karaktären "Jeremy Darling" i Dirty Sexy Money. Även han, ett sunk. Hmm.. ta mej med en nypa salt, när jag säger kär, menar jag inte KÄR kär, som i min sötis, men man skulle kunna jämföra mej med Beatles fansen på deras tid. Dom som stod och grät framför scenen (varför berättar jag detta egentligen.. haha). Aaaanyways.. nu ska ni få se en bild av den härliga heta Mickey Avalon! Enjoy ;)
Sen var det en annan sak! Jag tittade på Factory Girl i veckan (även idag för S ville se den och jag kan gärna se den flera gånger). Kom och tänka på en sak. Den handlar ju om Andy Warhols "it girl" Edith Sedgwick. Hon var tydligen värsta trendsättaren och glamour girl, i mitten - slutet av 60talet. Jag hade faktiskt aldrig hört talas om henne. Däremot tycker jag att hon är skrämmande lik Twiggy, eller snarare vise versa. Vad jag har hört så kallas Twiggy värsta trendsättaren med en ny look och så.. Hur ny den var kan ni få bedömma.. jag kanske har fel? Let me know. 
Edith Sedgwick Twiggy
du har en poäng i det, twiggys stil är väldigt lik den edie har, hm. men det var ju det vi snckade om igår på din balkong - så himla weird att man knappt hört namnet edith sedgewick när hon var såpass banbrytande, sådan modeikon och en inspirationskälla. märkligt.
JAG KOMMENTERAR!!!!!!
Varför har du min pojkvän på stor bild på din blogg??? Och du kan glömma jermy darling... för han är såååå min! Vi får diskutera detta på lördag. Cant wait =)
Hahaha rolig du är! Han är min såklart.. bägge två :P
Bad boys, bad boys what you gonna do when they come for you? They're man eaters and will chew you up! Bad boys, bad boys what you gonna doo?
Det handlar helt enkelt om något så gammalt som tidigt 1800-tal och den Byrianske hjälten: en stor talang som avskyr samhället och dess institutioner,dess rang och privilegier. Han är rebellisk, passionerad, självsäker och arrogant. Den byrianske hjälten är även självdestruktiv och melankolisk. Kvinnor dras till denne i hopp om att omvända/ rädda honom. (För det är alltid en man)Denna hjältetyp skildrades och sattes på "marknaden" av George Gordon Byron, Lord Byron. Det blev stort! Ett hål som fylldes en brygga förbi tidigare hjältetyper som oftast bestod i duktiga, lydiga samhällsmedborgare. Den klassiska Don Juan är ett exempel.
Och den gamle Lorden levde som han lärde och hans mystiska ideal lever kvar än idag. Men tänk en extra gång, vad är det som är så smickrande med allt detta. Att göra det som ingen annan kan? Det är vad jag tror det hela handlar om i slutet.
Frågan är hur väl det kommer lyckas? För att knyta samman min lilla story vill jag bara säga att själva fadern till detta ideal valde att gå med i armén bl.a pga. tristess och dog i feber efter ett sår på benet. Sexigt?
Gällande våra sköna damer vet jag faktiskt inte vad som är hönan och ägget? Men som sagt, ingenting är nytt utom du.
Vide, väldigt litterärt svar haha... Intressant! Vi ses i helgen!
